Rehab

Jaha, så var man sjuk igen då. Kroppen har verkligen gått åt helvete det här året, naglar brister, huden får psykbryt och håret ser ut som en sopkvast. För att inte nämna att jeansen inte passar igen. Och så sjuk, sjuk och sjuk - hela tiden. Har väl inte varit helt frisk längre än två veckor sen höstterminen började. Och doktorn säger bara att jag ska ta D-Vitamin i början av nästa vintersäsong för att inte bli sjuk då. Jaha? Nu tror arbetsgivaren att jag simulerar och vill se sjukintyg från första dagen. Känns ju bra.

Men, mor min gjorde tvångsintag och kom och hämtade mig i måndags. Så nu sitter jag ute på landet för att verkligen bli ordentligt frisk en gång för alla (har ju alltid gått tillbaka halvsjuk). Det har blivit superjobbigt för mig att ta det lugnt. Har alltid så dåligt samvete för att de på jobbet får jobba extra, eller att disken bara ligger eller att jag inte målar fast tavlan inte är klar än... Konstigt att man inte kan svara när doktorn undrar om symptom och hur länge saker har pågått, man stannar ju aldrig och känner efter.

Shit, trodde aldrig att jag skulle bli en sån som bara kör på tills det brister. Men jag tänker banne-mig inte låta det vara så heller!

Nu har jag det i alla fall tvångslugnt här, medan mamma är i stan med mormor. Äta riktig mat, andas frisk luft, sova och "bli ompysslad" - trots att man är 20 behövs mamma tydligen fortfarande. Och tur är det att hon finns, fina kvinna! Hunden Zigge är ett bra sällskap i alla fall, han kommer och kollar vad jag gör då och då och delar med sig av sin fotölj till mig, fast han gillade inte att jag tog hans stol i bilen.

Trött igen nu, men ska väl försöka äta lite lunch (inge kul att äta när det gör ont och man mår illa) och vila en stund så kanske kraften kommer tillbaka - koncentrationen räcker ungefär 30 min just nu. Sen måste jag lägga huvudet på bordet.

Hoppas ni är friskare än vad jag är!